Inkubatorprogrammet – En ekvation som går ihop

Innovationsbrons Inkubatorprogram, IBIP, är lönsamt på flera sätt. Både för de deltagande inkubatorerna, deras framväxande bolag och för samhället i stort.

– Det är fantastiskt att se vilken utdelning våra satsningar i programmet ger, säger Mikael Hult, som är nationellt inkubatoransvarig på Innovationsbron och ansvarig för IBIP där 21 inkubatorer deltar under åren 2008 till 2011 .

Inkubatorkonceptet, som utvecklades i USA under 50 och 60-talet, är relativt nytt i Sverige. Modellen, som kort innebär att en företagsinkubator stödjer unga bolag eller entreprenörer i deras utveckling, kom hit i en enklare form redan på sjuttiotalet, men tog fart först på nittiotalet. Den äldsta etablerade svenska inkubatorn är Chalmers Innovation i Göteborg som firade 10-års jubileum i våras.

– Konceptet har blivit alltmer etablerat i Sverige på senare år och hälften av inkubatorerna i Sverige är yngre än fem år, berättar Mikael Hult, som själv har ett förflutet från Linköping där han under åren 2001-2004 byggde upp och ansvarade för Mjärdevi Business Incubator, numera LEAD.

Satsning för ökad tillväxt

Innovationsbrons inkubatorprogram bygger vidare på erfarenheter från tidigare satsningar. På uppdrag av Näringsdepartementet gick Vinnova ut 2003 och bjöd in inkubatorer i Sverige att söka finansiering från ett program med namnet Vinnkubator. Programmets fokus var att utveckla ledarskapet i inkubatorerna samt att öka erfarenhetsutbytet och lärandet mellan dem. Satsningen skulle också öka inkubatorernas bidrag till Sveriges tillväxt genom aktiv kommersialisering av forskningsresultat.

– 14 inkubatorer fick under tre år delfinansiering för att utveckla sin verksamhet. Programmet riktades mot befintliga inkubatorer som fick ökade resurser att stötta affärsidéer i nystartade eller befintliga mindre företag. Här började egentligen trenden med programverksamhet för inkubatorer, berättar Mikael.

Satsningen var så framgångsrik att ett nytt inkubatorprogram utlystes 2005, då ännu fler inkubatorer fick finansiering. Den då nybildade Innovationsbron ansvarade för programmet.

Spetskompetens och branschsatsningar premieras

2008 utlystes programmet för tredje gången, nu med förkortningen IBIP, som står för Innovationsbrons Inkubatorprogram.

– 21 inkubatorer får driftsfinansiering inom i IBIP, och det är både äldre och yngre inkubatorer som är med. En internationell utvärderingsgrupp hade tittat på de tidigare programmen och tagit fram en rad rekommendationer, som utgjorde underlag vid beslutet om vilka inkubatorer som skulle få finansiering. Det handlar förstås om prestationer, men exempelvis också om inkubatorn har någon spetskompetens eller arbetar med särskilda branschsatsningar, om man utvecklats starkt sedan föregående program samt om man kan visa upp en stark förankring i den lokala miljön.

IBIP består av två huvuddelar. Den ena är driftsfinansiering och den andra är lärande och erfarenhetsutbyte. Storleken på driftsfinansieringen beror på inkubatorns egen storlek, budget, prestationer och ambitionsnivå och ligger mellan 900 000 kronor och 4,5 miljoner kronor per år.

– Finansieringen syftar till att stödja driften av själva inkubatormiljön, säger Mikael. Man behöver lokaler, utrustning och personal för att kunna bygga upp en inkubator. Innovationsbron står för maximalt 50 procent av finansieringen och övrigt stöd ska komma från andra aktörer som universitet, kommuner eller andra regionala företag.

Inspiration och lärande

Lärande och erfarenhetsutbyte är den andra viktiga delen i programmet.

– Innovationsbron anordnar ett program för verksamhetsansvariga på inkubatorerna, där vi fokuserar mycket på deras individuella utveckling, men också på gruppen, dess dynamik, processer och konflikter. Det handlar mycket om att utveckla ledarskapet på inkubatorn. Vi arbetar även med processerna i verksamheten, där en till två verksamhetsansvariga i taget får presentera sin verksamhet. De får feedback från de andra, som också fångar upp idéer. Det sker ett stort lärande i att lyssna på varandras erfarenheter. Man blir varse vad man kan göra bättre och får inspiration till nytänkande.

Affärscoacherna på inkubatorerna erbjuds dessutom att gå ett eget program, där även de får arbeta med sin individuella utveckling.

– Det gör att vi kan koppla samman coacher som jobbar inom samma branscher, berättar Mikael. Det är ytterligare en dimension då man som rådgivare ofta jobbar med den ena eller andra branschen.

Utvärdering i halvtid

IBIP har pågått i drygt ett år och Innovationsbron har precis påbörjat en halvtidsutvärdering.

– Vi tittar på hur inkubatorerna ligger till när det gäller måluppfyllelse. Vi har fem olika huvudblock som vi följer upp, bland annat hur inkubatorns styrelse är sammansatt, hur finansieringen ser ut samt hur de uppfattar deltagande i IBIP generellt.

Men vad händer när verksamheten hos inkubatorerna påverkas av yttre faktorer, som exempelvis den kraftiga konjunkturnedgång vi just bevittnar? Dessa faktorer påverkar investeringsviljan hos viktiga aktörer på marknaden och försvårar för de nya bolagen att lämna inkubatormiljön.

– Ja, det är en komplex fråga. Vi måste ju titta generellt på hur inkubatorerna arbetar.

Innovationsbron använder sitt egna system Fokus Analys för att utvärdera inkubatorernas verksamhet. Här ingår i stort sett alla inkubatorer i Sverige, även de som inte är driftsfinansierade genom programmet.

– Analysen har visat att intagningen av nya projekt minskat något. Vi vet inte riktigt vad det beror på, men om orsaken är att det är svårt att sjösätta nya inkubatorbolag så är det förstås ett problem. För att utöka inkubatorverksamheten skulle Innovationsbron behöva skjuta till mer pengar och de finns åtminstone inte i dagsläget, men vi hoppas vi ska få större anslag framöver.

En ”riskkapitalisthatt”

Idag satsar Innovationsbron 55 miljoner kronor om året på inkubatorernas verksamhet. Frågan om satsningen med IBIP ger utdelning är het men Mikael Hult har svar på tal.

– Det kan låta mycket, men utväxlingen på satsningen är fantastisk. Enligt våra uppskattningar får samhället fyra gånger pengarna tillbaka, per år. Om man räknar in alla inkubatorbolag som sjösatts de sista fem åren och de som finns kvar i inkubatormiljöer ger de tillbaka över 200 miljoner kronor om året bara i skatteintäkter. Om man sätter på sig en ”riskkapitalisthatt” och tittar på den ekvationen blir det ganska uppenbart att man skulle kunna öka på satsningen utan att tveka.

Mikael är egentligen inte orolig över att inkubatorbolagen drabbas av den ekonomiska krisen.

– De får både omsorg och stålbad i inkubatormiljön och är väl rustade när det är dags att landa på marknaden.

Landa mjukt

Inom ramarna för IBIP genomför Innovationsbron ytterligare två insatser. Den ena är en branschsatsning på så kallade branschvertikaler, den andra är en internationell Soft Landingsatsning med namnet Accelerat.us.

– Branschvertikaler innebär att vi försöker sammanföra inkubatorbolag som jobbar inom samma bransch med varandra och med möjliga tagare. Bland annat jobbar vi med ett projekt med namnet Transport Business Booster, där vi sammanför bolag inom branschen med exempelvis Vägverket, Banverket och andra transportaktörer för att utbyta erfarenheter och fånga upp idéer (läs mer om Transport Business Booster här). Vi är även igång med en satsning inom cleantech. Vi vill också gå vidare med andra branscher som simulering, spelutveckling, life science och ICT.

Soft Landing-satsningen består av en nystartad verksamhet i San Diego med namnet Accelerat.us som syftar till att etablera högteknologiska företag på den amerikanska marknaden och att öka deras tillväxt. Innovationsbron är en av huvudfinansiärerna, den andra är Vinnova. En svensk affärsrådgivare arbetar på plats med att etablera relationer med riskkapitalister, specialister och inkubatorföretag i regionen. Projektet ligger i linje med Innovationsbrons ambition att etablera bolag på den internationella marknaden.

– Tanken är att man ska skapa förutsättningar för bolag som kan vara intresserade av att etablera sig på en internationell marknad. Läget nära Silicon Valley ger goda förutsättningar för bolag inom passande branscher, som mikroelektronik, medicinteknik, bioteknik och försvarsindustri. Bolagen kan åka dit och arbeta i Accelerat.us inkubatormiljö under en period för att sedan återvända till Sverige, eller också fortsätta sin verksamhet på plats. (läs mer om Accelerat.us här)

Ta steget ut

Om Accelerat.us blir en framgångsrik satsning vill Innovationsbron öppna upp liknande miljöer på andra intressanta marknader, som exempelvis Kina.

– Vi hoppas att våra tillväxtbolag får upp ögonen för den internationella marknaden och dess möjligheter.

Mikael Hult älskar sitt jobb och har en framtidstro som kan flytta berg.

– Det är otroligt roligt att arbeta med människorna i inkubatorerna. Det ligger i sakens natur att de är engagerade, viljestarka och med stora visioner. Jag tycker också att det känns bra att det blir en så god utdelning till samhället, att vi med hjälp av inkubatorprogrammet hjälper bolag att ta steget ut och bli framgångsrika på marknaden. Det skapar nya arbeten, exportintäkter samt ökar Sveriges konkurrenskraft.